Långsamt börjar ryggen kännas bättre så i lördags tömkörde jag båda hästarna. Malte går nu med båda equibanden och fick jobba på rätt ordentligt. Jag introducerar små steg i trav för att kvicka upp hans bakben lite, något han tyckte var jobbigt
men förstod rätt snabbt. Roy får jobba mest med övergångar mellan trav/skritt och trav/galopp för att hitta en avspändhet. Han reagerar lite på sin strålröta men inte alls lika mycket längre, det är därför han får börja jobba igen. Han blir lite
stirrig i boxen av att inte få röra på sig så mycket och ändå har jag dragit ner på kraftfodret.
Idag fick jag hjälp att rida malte och det var skönt att se hur väl han skötte sig trots att det är över 1,5 månad sedan han haft ryttare på ryggen. Jag är så tacksam för att jag kan ta hjälp vid dessa tillfällen eftersom det känns tryggt,
jag slipper oroa mig och min kropp skulle aldrig tåla att åka av just nu eller att han brallar till. Roy fick gå på töm i skritt ute på travslingan men jag orkade bara i 30 min innan min rygg började kännas öm.