Veterinärbesök

Är det inte de ena så är det de andra... 
idag blev det ett akutbesök med hunden hos veterinären. 
Långdragen diarré och dagens blod i avföringen, till det väldigt låg och matvägran trots vitfisk och ris som hon tidigare dagar glufsat i sig. 
Kraftig tarmrubbning typ av "maginfluensaliknande" blev diagnosen efter blodprov. 
Dropp med mediciner och specialfoder med lite extra tillskott av probiotika goda bakterier samt tabletter (av typen som koltabletter för människor) så nu hoppas vi mag/tarm stabiliserar sig. 

Hästarna var lediga men jag blir lycklig när gästhästens ägare messar och är glad över hur hon känns vid dagens ridning. Det behövdes efter dagens oro för Bazingas hälsa. 

Skön söndag

Började dagen med att döma KM på en klubb på andra sidan stan, alltid lika roligt att träffa nya människor och nya ekipage. Jag är så glad över att utbilda mig till domare och längtar tills jag blir klar. Målet är helt klart att bli GP-domare i framtiden men vägen dit är lång men drömma går alltid bra. 


Sedan var det ridhuset som gällde med båda eftersom regnet började falla. 
Kallt, blåsigt men det gjorde oss inget när ridhuset bjöd in till popmusik och kristallkronor. Hela familjen tittade på när jag red Danny och vi försöker komma på hur kameran fungerar på bästa sätt i ridhuset men måste nog ta hjälp. 

Danny joggades lite lätt och försökte mest hitta ramen och energin. Varierade formen och tempoväxlingar i både trav och galopp. Ett härligt pass! 


Mausi skulle äntligen ridas och jag klädde in hälen och stigbygeln med fårskinn för att förhindra att skavet skulle gå upp igen. Flera gånger stannade jag till och vi kontrollerade att det inte blev någon rodnad, jag blev så glad att det lyckades. 
Vi red ett rätt lätt pass med volter och övergångar. 

Sen kväll

Idag jobbade jag lite på fm mellan 10-13, så hästarna fick njuta av höstsolen i hagen.

Men på eftermiddagen så var det dags att röra på sig lite inför morgondagens äventyr till Nyköping.

Danny joggades och vi övade som vanligt på kvicka övergångar. Han kändes så fin och mjuk redan från början. Det är nästan så jag blir tårögd av hur mycket vi har utvecklats och att vi fortfarande utvecklas. Det känns inte som om vi har nått vår Max-prestationsgräns än utan att vi fortsätter att klättra lite längre upp på stegen av samling, schwung och bärighet.

Efter en kvällslektion, som gav mig så mycket glädje, så var det dags för Mausi.
Hon kändes lugn och fin när jag skrittade fram så jag testade att skritta ytterligare några minuter samt byta varv några gånger. Det kändes lugnt och avspänt. Det glädjer mig att kunna göra det.
Travade och övade på 15m volter och skänkelvikningar men i nästa skrittpaus så började Bazinga småskälla, mitt fokus försvann och Mausi spände till.
Jag skrittade lite till så vi slappnade av och sedan avbröt jag ridningen, det kändes tråkigt men nu har jag lärt mig att Bazinga inte får vara med mig i ridhuset om hon inte kan sköta sig.

Avslutade kvällen med att vattna ridhuset med regnvattnet och imorgon får spridaren göra resten innan jag sladdar.
Jag har hela förmiddagen på mig innan vi packar in båda hästarna för träning hos L.