Får inte bli sjuk

Jag får inte bli sjuk nu!!! Det fungerar inte då...

Just nu njuter jag av att det regnar, jag älskar när det regnar på kvällen och natten. 
Min trädgård behöver vatten, gruset på gårdsplan behöver vatten och ridbanan behöver vatten. 
Men imorgon beställer jag uppehåll, bara så ni vet. 

Jag red Sigge imorse för att verkligen hinna med allt idag. Det var lite andra tider idag på jobbet och det gjorde att jag bara hann en häst och stallet. 
Jag provade "Canada"-padden på honom eftersom de igår påpekat att min fårskinnspadd inte hade en kanal, vilket kan ev leda till tryck på tonutskotten. 
Jag älskar C-padden eftersom den gör allt så mjukt och stötdämpande. Jag kände dock inte så mycket skillnad på Sigge, så då kan jag ju ta den istället. 

Jag jobbade med lösgörande övningar och rörelser i trav och galopp. 
Skrittade sedan ut i skogen som ett härligt avslut. 

På em var det tänkt att rida Danny men efter dotterns utvecklingssamtal och annalkande regnmoln och kraftiga vindar valde jag att bege mig till stormarknaden för att förse min familj med mat inför långhelgen. 
Danny gick bra igår och jag känner inget problem i att han denna vecka har fått ta det lugnare. Nu kommer det snart en period med många tävlingar och då gäller det att han gått vilat upp sig lite, både mentalt och fysiskt. 


En bra dag

Vaknade med värk, både här och där. Livrädd att jag också skulle åka på det som drabbat min make. 

Men med lite lugn och ro, kaffe och macka så kände jag hur spänningarna släppte och jag började andas lugnare och jag kände hur livsglädjen kom tillbaka. 

På fm red jag Sigge och njöt av solen. 
Jag njöt av att rida honom och pusselbitarna föll på plats. 
De närmaste veckorna kommer bli lite annorlunda för honom och vi får se hur han tar det. 

Sen packade jag in Danny i transporten tillsammans med alla sadlar, paddar och  sadelgjordar. M följde med och det var skönt att ha med henne och de samtal vi hade i bilen. 

Väl framme i Mantorp där Sharpman har sin utprovning så blåste det ... som vanligt. 
Han skötte sig bra även om han var spänd under framridningen. 
Han tittade igenom sadeln och ryggen innan jag sedan fick rida lite igen utan något. 
Vi pratade lite och provade "Canada"-padden och det blev bättre men inte helt bra. 
Men genom att spänna bakre stroppen ett hål/sida mer än främre så blev det skillnad! 
Wow, åter igen kändes Danny som om vi är redo för nästa nivå. Jag hade igen EN HÄST under mig istället för en framför och en bakom mig. 

En sväng till affären i Mjölby blev det och jag hittade ett nytt tävlingsschabrak (precis som jag letat efter, till reapris), liniment, läderbalsam, hundkoppel till mannen & tröja till dottern. 
Tänk vad lite shopping kan göra för en stressad själ. Lycklig! 


Krossad

Just nu känner jag mig överkörd och helt krossad. 
Jag blev helt ställd av hur jag reagerade på alla som svarar på annonsen. 
Vilket positivt gensvar men ändå känner jag mig skamsen och sorgsen. 
Skamsen gentemot Sigge att jag tagit beslutet och faktiskt verkar genomföra försäljning av honom. 
Sorgsen, för att han faktiskt är en helt underbar häst som bott 8 år hos mig. 

Visst, han är inte såld ännu men verkligheten sprang ikapp mig och krossade mig. 

Imorgon åker jag till Sharpman med Danny och jag har några timmar att tänka i bilen dit och hem. Det känns skönt att ta tag i den känslan av att något inte stämmer, när det gäller sadeln. 

Jag bryter ihop ikväll och gör en omstart inför imorgon.