Liket rör på sig!!!

Jo nu börjar jag må bättre och orka mer men fortfarande så måste jag hushålla med energin. 

Alla tre hästarna blev motionerade men mer var det inte, ingen hård ridning eller välgenomtänkt pass utan bara jogging och kolla av gas/broms. 

Under dessa dagar har jag funderat mycket och jag önskar jag hade fler timmar på dygnet. Jag vill så gärna hålla på mer med hästarna, ha lektioner, domaruppdrag och ändå kunna jobba med mitt civila yrke men jag inser att jag inte hinner allt. 
Det stressar mig lite och gör mig frustrerad, hur ska jag göra? Hur hittar jag en jämnvikt? Hur finansierar jag livet eftersom pengar styr väldigt mycket beslut vare sig jag vill eller inte. 
Det är nu jag måste våga släppa taget och hoppa ut i det okända, våga släppa den finansiella tryggheten som mitt civila jobb ändå ger familjen. För jag blir inte yngre och det i sig är lite stressande. 
Eller ska jag stanna kvar och försöka hitta en bättre jämnvikt mellan pusselbitarna i livet och vara nöjd med det jag har? 
Gästhästen har visat mig att en häst till inte är omöjligt, den har visat mig hur givande det är att lära känna en ny individ och dess behov men också att tiden finns där även om det krävs planering. 

Men livet med hästar är sårbart, vad händer när hälsan sviker och energin tar slut? Vad händer när skadan är framme och jag blir skadad? Vad händer om uppdragsgivare uteblir och kassakistan sinar? 

Men allt löser sig säger min man, frågan är bara VAD VILL JAG? (null)

Solglimtar

Att vara sjuk har sina fördelar, man kan passa på att ta en kopp kaffe i vintersolen när den behagar att titta fram. Idag var det nästen vårkänsla ute med +7 och solen tittade fram långa stunder. Men jag vill ha lite mera vinter, ännu är det långt kvar till våren. 
Solljuset gör mig piggare men kroppen blir snabbt trött och jag får botaniserar bland filmer eller söka efter nyttiga dressyrfilmer på youtube. 

Jag måste skaffa korta bommar till ridhuset så att vi kan börja jobba med skrittkavaletti även där. 
Jag måste byta ut de gamla dressyrprogrammen mot de nya uppe i ridhuset. 
Jag måste... 
Detta är mitt dilemma, jag vill så mycket, vill hinna med allt men glömmer att återhämta mig. Jag kör på och till slut så säger kroppen upp sig och en infektion får fäste eller så börjar musklerna göra ont, då är det bara att dra i handbromsen och lägga undan alla måsten. 

Sjuk hästmänniska?!

Det är inte lätt att vara sjuk när man är hästmänniska, vem fodrar och släpper ut/in? Vem mockar och packar höpåsar? Det går säkert lättare när man har inackorderingar eller är många i ett stall men jag är själv. Min man hjälper mig när det verkligen inte går men annars så får man ta allt väldigt sakta och med många pauser. 

Just nu har jag under flera dagar gått på halvfart och bara försökt vila, gjort det nödvändigaste men imorse gick det inte längre utan kroppen befallde mig att sova. Att sova är den bästa medicin kroppen behöver för att vinna kriget mot förkylningsviruset. 
Tankarna far runt i huvudet och jag grubblar på min ridning efter clinicen, eftergiften i bålen/revbenen är något jag vill jobba vidare med med båda hästarna. Det är tur det är vinterträning just nu och jag kan försöka ställa om träningen lite utan att sabba någon tävlingsform.  (null)