ingetorp.blogg.se

Vem är jag och vem vill jag vara? 

Just nu kämpar jag med att bli någon annan för att passar in i mallen som C-tränarutbildningen vill men mallen är otydlig och ändras hela tiden vilket gör det så frustrerande, det gör mig osäker och det gör mig förvirrad för jag har tappat bort mig själv och tron på min förmåga att undervisa. 

Så att söka efter mer kunskap och inspiration har istället skapat ett stort svart hål av energiförlust och självkänsla, för att inte tala om pengar. Motivationen som får mig att göra klart utbildningen är ilska, besvikelse och beslutsamheten att jag ska inte knäckas. Men denna typ av motivation är giftig, den äter upp mig och bidrar till den bristande motivationen för att fortsätta utbilda mig inom sporten. 

Jag söker fel hos mig, jag analyserar mig själv och reflekterar över möten med andra som inte gått bra. Jag söker felet hos mig om något inte fungerar, vad kunde jag göra istället, nästa gång jag står inför den situationen. 

Jag har haft chefer som sagt åt mig att det är mitt fel att en kollega känner sig "överkörd" eftersom jag kunde argumentera för bra eller att jag presenterade en idé som var för välarbetad. Det är tydligen mitt fel men jag är van, jag har bott med en kille som ansåg att det var mitt fel att jag hade för bra koll på vår ekonomi eller var för bra på att passa tider, det var också mitt fel att han inte kom ihåg vår tvätttid. Den relationen slutade inte väl och jag får än idag jobba på att inte ta på mig andras problem och fel. 

Så kanske är det så att det inte är mitt fel att allt sorgligt som har hänt ute i stallet, kanske har jag gjort mitt bästa och bara varit lyhörd? Lyhörd på vad för problem mina hästar har haft, vi röntgade inte allt eller ultraljudade aldrig våra hästköp. Så kanske fanns problemen där hela tiden och när jag började be om mer än bara rakt fram så visade de mig vad som gjorde det omöjligt. Och jag lyssnade och försökte lösa problemet men misslyckades. 

"Sök och du ska finna, knacka på och dörren ska öppnas för dig."

Sökandet fortsätter, jag finner mer och mer, så snart kanske jag är redo att knacka på framtidens dörr.