Jippie
Efter ett samtal och någon vecka senare en provridning så är vi nu på väg hem med henne. Ibland känns det som om ödet har ett finger med i spelet. Allt började för 3,5 år sedan med ett par ridstövlar...
Jag svarade på en annons strax före jul om ett par ridstövlar till min makes förtret, han hade nämligen köpt ett presentkort på nya stövlar i julklapp. Vi åkte dit och samtidigt när vi är där så berättar de om sitt nya föl som just anlänt från Holland.
Ett brunt gulligt stoföl med pigga ögon.
Åren går och hon växer upp till en energisk ung dam som rids in av en fälttävlansryttare i värmländska skogarna. Utbildas under våren ytterligare innan den stundande försäljningen.
Tack vare sociala medier så blir familjen uppmärksammad på att jag letar och ringer, efter det samtalet blev jag nyfiken. Kanske är det rätt häst men efter mina senaste provridningar så hade vi inte några förhoppningar. Men ack vad vi misstog oss, en
mycket trevlig häst med rätt energi och god grundridning mötte oss och jag blev kär.
C som också följt med höll med mig, L kontaktades och hon gillade det hon såg. Hur länge vågar man vänta? När vet man att det inte lönar sig att leta vidare? Något inom mig sa att detta är rätt, jag ville rida henne igen och jag kunde inte sluta att tänka
på henne.
Flera drog i henne men vi fick möjligheten och tog den, idag besiktigades hon, köpet avslutades där och då.
Nu börjar en spännande tid med att lära känna henne, hitta varandra och lita på varandra.
Kort fakta för alla nyfikna:
Jippie
2014
Sto
KWPN
Firmin Khan - Jazz - Rubinstein I
165 cm
Mörkbrun utan några större tecken
