ingetorp.blogg.se

Denna höst har varit fantastisk och helt underbar. Jag njuter av varje dag som jag kan rida hemma på banan och slingan. Ut i skogen vågar jag mig inte för där lurar älgflugorna på oss men snart dör även de av kylan. 

Jag gjorde iordning Mausi för att kunna rida hemma när maken skulle komma hem. 

Igår satte jag upp ett tillfälligt staket runt hela banan för att våga rida på när hon är på väg att bryta ut. 

Eftersom mannen dröjde så gick jag ut för att börja longera, "han kommer nog snart". Hon slappnade av snabbt och det var dags att hoppa upp... Ingen make... Jag hoppade upp ändå "vad kan hända?!" och skrittade runt. 

Vi travar väl lite för snart dyker han upp, tänkte jag och vi kom igång men några protester MEN jag drev på och höll i. 

Vi kom över det och jag red lite olika ridvägar i trav och galopp. 

Maken kom hem och hittade mig på banan med min älskade häst, lycklig och salig. 

Efter en skrittpaus så red vi lite trav igen innan jag hoppade av och vi gick tillsammans runt slingan med hunden.

Jag är så glad över att jag vågade, vågade rida själv, vågade gå på henne när hon backade av och började tänka bakåt. 

Efter det så var det dags för Danny att trimmas inför tävlingen i helgen. 

Pigg och nästan lite väl på tårna kändes han när vi gick upp till banan. 

Men det är med ett leende på läpparna jag försöker få honom att lyssna och jobba, jag är lycklig att han har så mycket energi nu igen och är så positiv. 

Vi red igenom alla delar och på slutet pressade jag honom lite i travskolorna, jag vill mjuka/leda upp honom inför imorgon. 

Jag kommer rida på träns båda dagarna och utmana mig själv. Han går så bra nu på träns och det blev så bra med det nya pannbandet. 

Nu ska jag plugga program och putsa stövlarna. 

Nervös? Näpp bara väldigt sugen på att tävla. 

Mål? Rida alla rörelser punkt till punkt och fokus på galoppkvalitet. 

Viktigt: 

Andas, ta det lugnt och njut!