"Jag kan flyga, jag är inte rädd"
Idag åkte vi till ridhuset för att rida, det var jag, Mausi och min älskade make.
Longerade några varv för kunna spänna sadelgjorden innan jag hoppade upp.
Skrittade lite och gjorde några halter bara för att testa om gasen fungerade, bromsen har det aldrig varit något fel på.
Travade runt och tänkte på att hela tiden titta dit jag skulle, fukus framåt och att jag andades hela tiden, lugnt och avspänt.
Tog en skrittpaus och kunde sedan komma fram i trav och galopp. Noga med att ha stöd i handen och rida fram mot handen, låga händer och hålla henne rak.
Jag kände mig riktigt nöjd när jag saktade av men min man tyckte att nu töjer vi lite på gränsen och tar ytterligare en kort sekvens med trav innan vi ger oss.
Jag trodde att vi skulle stöta på patrull och motstånd men inte alls, på hela passet så var det knappt något. Hon stannade inte en enda gång och det gör mig så lycklig.
Tack alla som tror på oss, som stöttar och peppar mig. Det känns så bra 💕