Ett nytt kapitel

Så idag blev det verklighet och inlägget igår om Dannys pension var för mig ett steg i att själv bearbeta allt. Jag är rörd över all respons och det ger mig kraft att gå vidare. Det var med lite andra ögon jag tittade på honom idag och det känns så himla rätt allting. Att se honom i hagen med sina två kompisar och inte behöva vara orolig om han råkar halka eller trampa av sig någon sko som kan förstöra något upplägg eller missa en träning. Det känns skönt men ändå väldigt sorgligt. Kärleken till honom gör nästan ont och jag hoppas han känner sig älskad även om han inte kommer vara högst upp på priolistan när det gäller träningen i höst. Som idag fick han jogga över bommar på lina en stund när allt var klart med de andra två. 

Majken red jag först idag och då på utebanan i eftermiddagssolen. Hon var pigg och kändes först lite stel men så lossnade hon. Då är det som en helt annan häst och jag måste nu bara komma på hur jag kommer dit varje pass och hur det kommer sig att hon ofta är så stel i början. Vad är det hon håller emot? 

Malte fick ridas i ridhuset för flugorna var helt tokiga och slöa när det började bli kväll. Vilken skillnad det är att rida i dressyrsadel istället för hoppsadeln! Mycket lättare att hålla min position med överkroppen och händerna. Just nu lägger jag lite mer jobb i galoppen med volter men det gör honom också trött lite fortare, ett kvitto att jag verkligen måste ta tag i hans utbildning. 

Alla tre fick rejäla omgångar med massageborsten för nu börjar de byta pälsen. Hösten är på ingång och det är dags att kolla över foderstaterna på alla. 
Från fönstret vid skrivbordet kan jag beundra hästarna

Kommentera här: