Lust
Jag brukar säga till eleverna i mitt civila yrke, jag har nog aldrig skrivit det här men jag är lärare i det civila livet utanför hästvärlden även om det såklart färgar av sig på den jag är, "man kan bara leda hästen till vattnet, dricka det får
den göra själv".
Jag kan inte tvinga dörren till bloggen att vara öppen, jag kan inte tvinga fram lusten att skriva. Jag ger mig bara möjligheten att öppna bloggen genom att inte låsa eller ta bort den, jag låter livet fylla på med lust i pennan som ska skriva istället
för att kasta bort pennan som tagit slut på lust. Jag ger mig möjligheten, sen är frågan om jag väljer möjligheten som ges.
Jag kom och tänka på mål, vad hade jag för mål med detta år?
Jag ville hitta en ny häst, en personlig häst som kändes rätt. Jag hittade Roy och då var ett mål med året uppnått. Att jag sedan gjorde planer för var vi skulle vara när året tar slut, var kanske inte klokt för han visade sig vara
en större utmaning än vi räknat med på många sätt. Två steg fram och ett tillbaka, det är nog en sammanfattning på året tillsammans. Men mål kan och bör ibland justeras, anpassas efter individen.
Målet med Malte var att börja tävla, det målet har vi uppnått. Kanske inte så många gånger och framgångsrik som jag drömde om och planerade för men återigen så måste målen individanpassas och justeras efter omständigheter utanför min påverkan. Två
steg fram och ett steg tillbaka är det även här.
Men även om vi går bakåt så kommer vi långsamt framåt, det kanske inte syns så tydligt men jag har sett det den senaste tiden. Jag har märkt en skillnad och det är nog också den bidragande effekten till att lusten att skriva kommer tillbaka.
