ingetorp.blogg.se

Dessa första tävlingar på året är inte roliga, varken resultatmässigt eller för mitt självförtroende. 

Det är så lätt att säga innan tävlingen "jag har inga förväntningar" eller "vi åker bara dit och övar eftersom det är tidigt på året och tävlingsplatsen inte bjuder på bästa förutsättningarna" men då försöker jag bara övertyga mig själv utan att lyckas. Jag vill visa, jag vill lyckas, jag vill vinna även om det är mot alla odds. 

Men vad hände? 

Redan på framridningen så kände jag hur han blev spänd, inte tittig utan spänd i halsen och bakbenen. 

Jag försöket rida lösgörande övningar men det blev väldigt trångt i det lilla ridhuset med 7 ryttare som säkert var lika nervösa inför årets första start. 

Jag fick inte igenom något och jag höll på att ge upp men samlade ihop mig och gick ut lite tidigare ner mot ridhuset för att hitta lite mjukt underlag som kunde hjälpa mig att någon känsla inför starten. 

Travprogrammet gick väl hyfsat och jag är nöjd över att vi fick till alla halter. De har vi tragglat i vinter och alla var jämna och stilla. Men så kom galoppen och där blev bakbenen stelopererad, halsen spänd och stundtals över tygeln. Vi fick bl.a. en 0a på ett byte och miss i serien, dyrt och inte bra för procenten. 

Jag valde att lägga en volt en gång för att fånga upp oss efter bytesmissen så slutresultatet blev inget jag hänger i julgranen i år. 

Men nu kan det bara bli bättre!!! 

Nya tag och nya äventyr väntar runt hörnet. 

Töm och glöm, lättare sagt än gjort men jag försöker.