Tävlingsdebut

Det känns så overkligt men så efterlängtat, att äntligen få börja tävla Mausi. 


Halvvägs till tävlingsplatsen öppnade sig himlen och jag håller på att ge upp. Sist vi var på detta ställe så regnade det och banan var under vatten, det kändes som om vi lika bara kunde vända om och åka hem. Detta hade jag inte förberett oss på. 
Väl framme så tar jag beslutet att börja rida fram, få se hur det går och ända fram till collectingring kan jag ju avbryta, även inne på banan om det känns för halt eller så. 

Hur lugnt som helst flyter urlastningen på, hon fick promenera i högt gräs utan sadel ifall hon ville kissa men det blev inget så vi sadlade och gick bort till framridningen. 
Lugnt skrittade vi runt och kände på vattenpölar och sörjan som skvätte långt upp på magen. 
Efter lite galopp så började hon ha svårt att trava och jag fick ryta i lite innan det fungerade igen, vi skrittade bort till collectingringen och det kändes som om vi faktiskt skulle kunna genomföra ritten. 

Travade runt banan, hon sög tag i bettet och drev på som en klocka. 
Från inridningen till galoppfattningen så hade vi 7or rakt igenom (!!!) så lydigt, lyssnade på sätet och höll sig inom ramen. 
Men då blev jag nog lite säker och missade fattningen, det ena ledde till det andra och vi fick lite motstånd i handen och hon krånglade sig ur ramen flera gånger men när det fungerade så trillade 7orna in igen!!! 
Det blev dyra missar så slutprocenten blev inget vidare men det var inte set som var målet idag. Jag uppfyllde alla mina mål och Mausi överträffade alla mina förväntningar! 

Jag grät av lycka när jag hoppade av efter ritten. Så mycket spänningar och förväntningar som rann över och det är den största vinsten av alla, att vi äntligen tagit ytterligare ett delmål i vår utveckling. 

När vi står och pratar efteråt så inser vi att mina procent kanske till och med kan räcka till placering, då tänds tävlingsmänniskan i mig och när sista ryttaren utgår så kan jag inte fatta det, vi blir 3a på vår första start tillsammans! 

Lycklig far vi hemåt och allt arbete med smutsig utrustning och blöta saker känns inte alls betungande.