ingetorp.blogg.se

Jag slarvar när jag rider, jag hinner inte med och jag känner mig som en stel kärring. 

Men så ikväll slår det mig vad som håller på att hända - jag är på väg uppför nästa trappsteg i min utveckling som ryttare. 

Jag har aldrig tränat tidigare på det som vi nu jobbar med, jag har aldrig utbildat och tävlat en häst upp i dessa klasser som vi nu har som mål. 

Det är väl klart att det då också är normalt att det tar lite tid att hitta känslan, tekniken och tajmingen. 

Under mina år som hästskötare så red jag Svår-klasshästar dagligen men jag behövde aldrig lära de något, bara underhålla. 

Jag hade en GP-häst som läromästare hos min ena chef men då fick jag själv hitta knapparna och testa mig fram, aldrig lära mig hur jag skulle rida rörelserna bättre eller förbättra hästens gångarter. 

En god vän sa till mig för inte så länge sedan att jag har "sjukt höga krav" på mig själv och så är det. Jag är min värsta kritiker och fiende men jag vill inte göra mina tränare besvikna. Att hästen inte alltid gör som den ska eller har förmågan är en sak men när det handlar om mig som ryttare så förväntar jag mig att jag gör det jag ska. 

Det är nog därför jag nu är lite besviken på mig själv, jag känner att jag borde ridit bättre helt enkelt. 

Men som min man sa under kvällspromenaden till mig "det är lite mycket just nu och det påverkar mitt fokus" och så är det nog. 

Jag har många funderingar just nu och inget jag bara kan "fixa till" utan det är en lång process som vi måste ta oss igenom och det kommer bli bra till slut. 

Tills dess så gäller det för mig att öva på att fokusera på mig och Danny när jag rider, noga lägga upp en plan för varje vecka och ridpass. Läsa igenom träningarna för L och C, så jag jobbar med det som också är utanför vår trygghetszon. 

Jag tittade också igenom filmerna från träningen och lyssnade på L's kommentarer, för att faktiskt märka att vi fick beröm när vi red. 

Jag ska inte vara så hård mot mig själv men viljan att vara bra och göra människor (bla C, L, M och min man)  stolta, när de lägger ner så mycket engagemang på mig och mina hästar, är stor.