Träning är bästa botemedlet
Tack vare bra samtal med M, min man och C under kvällen så hade jag vänt besvikelsen och viljan att "bara krypa tillbaka under min sten" till kämparglöd och en vilja att "nu ska jag minsann bevisa".
Red inte fram så länge eftersom jag inte riktigt visste hur mycket energi som fanns kvar i Danny efter två tävlingsdagar och långa transport t&r Södertälje.
Dock var han på tårna när jag gjorde i ordning honom...
L's första kommentar var att det märktes på min uppvärmning att jag var på hugget.
Vi jobbade först trav, att på stora volten flytta ut honom med samsidiga innerhjälper till yttertygeln. I höger varv vill han bara böja sig i halsen vid sadeln, då måste min yttertygel reglera det så att innertygeln bara ställer i främre delen.
När väl det fungerade så fungerade också skolorna.
Galopp, det gäller att jag lär mig hur det ska kännas när han jobbar i rätt samling och att jag hela tiden aktiverar och inte tillåter honom att stå emot skänkel eller hand.
Kräva direkt svar på allt jag gör.
Byten: förhåll på ytter i bytet för att få rakare serier.
Piruett: lite rundare i formen så han i te kan använda underhalsen för att komma upp
Sax: korta/täta längs långsidan för att göra honom lyhörd och kvick.
Så nöjd med dagen, att ha tid att titta på många bra ekipage som tränade ger motivation, att få träna för samma tränare som dagen innan hjälpt mig på framridningen och sett tävlingsritten och att ha så många underbara stöttande människor runt omkring mig.
Jag kommer somna lycklig ikväll och längta till onsdag när jag åter igen får hoppa upp och fortsätta träna.
