Första gången

Det är 8 år sedan jag köpte en ny häst eller rättare sagt två Danny och Sigge). Sen har vi hängt ihop och jag känner de väldigt väl och kan alla deras påhitt, men nu känner jag mig som en "ridskole-tjej" som precis har fått en ny häst att göra iordning inför lektionen. 
Ni vet den där känslan att inte riktigt veta vad hästen gillar eller hur den kommer hitta på i olika situationer. Men också den där pirriga känslan när man får den där fina hästen på ridskolan som alla längtar efter, när man vill visa att man är värd att rida den på lektionerna.

Så kändes det ikväll för mig när Asti Maus kommit hem, fått ätit lite hö och det var dags för mig att borsta igenom och känna så att allt verkade bra efter resan. 
Är hon kittlig någonstans? 
Lyfta benen, snabbt eller sävligt?
Att stå uppbunden i min spolspilta där svalorna flyger in och ut, hur reagerar hon på det?

Det gällde att ta det lugnt men ändå visa att det är jag som är ledaren i det här stallet och att det är så här det är att bo hos oss på Ingetorp.
Allt gick bra och hon fick en pyjamas på sig inför natten, Danny följer allt hon gör med stor nyfikenhet och de verkar komma bra överens. 

Imorgon blir det lite utprovning av utrustning och kort på lina innan det är dags för henne att gå ut i hagen. Hon är van att gå ute i hagen varje dag så det kommer nog inte bli något problem.
På kvällen tänkte jag hoppa upp lite när mannen kommer hem från jobbet eftersom jag inte vill vara själv de första gångerna.

Jag är så lycklig att hon har kommit hem och äntligen kan vi börja skriva på nästa kapitel i boken om Asti Maus.


Kommentera här: