En öppen bok

Det finns många som säger det om mig, att jag är som en öppen bok, att man lätt kan läsa av mig hur jag mår och att jag vågar säga vad jag tycker. 
Det är inte alltid jag väljer att säga vad jag tycker och jag kan välja att visa hur jag mår. Både på gott och ont. 

Några som läser bloggen har kommenterat att jag bjuder på mig själv och verkligen är öppen med mina tankar och funderingar, det är jag glad över att ni tycker det. För även om bloggen är till för min reflektion av träningen och hästlivet så blir jag glad när ni läsare kommenterar (på bloggen eller IRL) och bl.a. känner igen er. 
Jag tycker att det är roligt att skriva och funderade ikväll på vad jag ska skriva om när hästarna är lediga... Hmm vad tycker ni? Danny och Sigges historia har jag redan berättat om, så det kanske är dags för min historia? 




Kommentera här: